Ekologisk vinodling Del 2

Det här inlägget är en komplettering till bloggen om ekologisk eller konventionell vinodling.

Det är egentligen inte så konstigt om man var lite skeptisk till ekologiska viner på 90-talet. Det berodde inte på att jag trodde besprutade viner var godare men konceptet var nytt och de första producenterna som märkte sina viner som ekologiska var inte de bästa. Det fanns definitivt skräpviner. Många höll en skral eller i bästa fall måttlig nivå men passade på att tillgodose en växande efterfrågan. Faktum är att det fanns flera producenter som var ekologiskt certifierade men inte skrev ut det på etiketten förrän det blev ett EU-krav kring millennieskiftet. Anledningen var att de ekologiska vinernas dåliga rykte. För mig kom därför Chateau Pech Latt som ett lysande undantag. Sedan EU-kravet är eko-vinernas dåliga rykte historia. De sämre vinerna försvann eller blev bättre och nya ekologiska produkter blir bara fler och fler. Systembolagets försäljning av ekologiska produkter på burk eller flaska har ökat från 0.43% 2005 till 13% 2019.

Även globalt ökar de ekologiskt certifierade vinodlingarna

De producenter som är ekologiskt certifierade är alltså tvungna att märka flaskan med det. Sedan finns som sagt producenter som odlar ekologiskt utan att certifiera sig, förutom att det är en omfattande process så kostar det pengar att certifiera sig. En tredje anledning kan vara att inte ha händerna delvis bakbundna om de skulle drabbas av ett kraftigt angrepp av vinbondens fiende nummer ett, mjöldaggen.

Europa har högst andel ekologisk vinodling

Vad innebär då högintensiv respektive lågintensiv vinodling? Jag talade med en svensk vinodlare i somras (mer om svenskt vin i en senare blogg), han höll hårt på att att gallra så att antalet druvklasar per stock bara var 5 stycken. Det är lågintensivt men bara en tumregel för sedan beror det på andra faktorer också. Hur många stockar/ha, hur gamla är stockarna o.s.v. Vanligast är att man mäter låg- respektive högintensiv odling i hl/ha, hektoliter är 100 liter och hektar är 10 000kvm (100x100m). Under 30hl/ha är lågt, 30-60hl/ha är rimligt, 60-80hl/ha är fortfarande acceptabelt under förutsättning att inte stockarna är för för gamla och att marken är förhållandevis bördig. över 80hl/ha är högt. De billigaste vinerna har ofta ett skördeuttag på 100hl/ha och ibland långt över det. Ett exempel på hur omställningen från högt till lågt skördeuttag kan leda till bättre lönsamhet är när Michel Chapoutier tog över den då 181 år gamla familjefirman 1989 och lyckades vända en förestående konkurs till succé, bl.a. genom att sänka skördeuttaget och satsa på kvalitet istället för kvantitet. Han satsade även mycket på ursprung med en mängd viner med vingårdsbeteckningar. Sedan dess har han radat upp viner som fått 100 poäng av Robert Parker, enligt uppgift fler än någon annan.

Jag har funderat en del över min första kyss. Det är inte omöjligt att hon hette Linda. I så fall var det i Floraparken i Kungälv i förskoleåldern. Men säker är jag inte, det är mycket möjligt att jag var i farten långt tidigare än så.

Morgan Gillberg, Partners in wine

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *