Portugal, lätt att förknippa med pärlande roséviner som Mateus eller lagrade portviner men med en skattkista av inhemska druvsorter och dess röda och vita kvalitetsviner. Av nära 300 odlade druvsorter är bara ett dussin internationella. Av de inhemska odlas de flesta bara inom landets gränser. Den mest odlade internationella druvan är Syrah, det är den tionde mest odlade druvan med 3% av odlingsarealen, näst vanligast är Cabernet Sauvignon med 0,9%.
Nä, i Portugal är det kanske mer än någon annan stans inhemska druvsorter som gäller och de 6 vanligaste står tillsammans för 40%. Aragonez, Touriga Franca, Touriga Nacional, Fernao Pires, Castelao och Trincadeira. Aragonez är visserligen samma druva som Tempranillo som är vanlig i Spanien men den brukar inte räknas som internationell. 2018 såldes 6 989 455 liter vin från Portugal på Systembolaget, vilket gav en nionde plats på listan över de mest populära vinländerna på Systembolaget och en fjortonde plats på listan över Portugals största exportmarknader.
En av Portugals största producenter är José Maria da Fonseca, som startade 1834 och drivs nu av sjätte generationen men även en sjunde generation arbetar idag i familjeföretaget. 40 olika viner produceras av firman idag, i huvudsak på 4000 hektar på Setúbalhalvön men idag även i Dao, i Alentejo och i Dourodalen.
J M da Fonseca föddes 1804 i vinregionen Dao men det var i regionen Setúbal, på halvön söder om Lissabon som han startade sin vingård. Han var matematiker som omsatte teorier om hur rankorna skulle planteras för att druvorna skulle få maximalt med solexponering och han införde nya metoder för att binda upp rankorna. Han hade nya idéer för att marknadsföra sina viner och exporterade snart vin till Kalifornien, Ryssland och den brittiska kronkolonin Singapore. Än idag är exporten större än den inhemska marknaden. Han införde dessutom flera nya druvsorter till Setúbalhalvön, bl.a. Castelao som han planterade på vingården Cova da Periquita. Periquita är portugisiska för liten papegoja/parakit och vinet han producerade döpte han till Periquita efter gården. Vinet blev en sådan succé att snart blev Periquita även ett vanligt namn på druvsorten Castelao. Redan från första årgången 1850 såldes Periquita på flaska under eget märke som första vin i Portugal och eventuellt som första vin i världen, det normala på den här tiden för handel med vin var att det såldes i bulk, d.v.s. oförpackat. Att vinet såldes på flaska var en kvalitetsgaranti och ursprungsgaranti, då det inte var ovanligt att bulkviner späddes ut av handlarna. Det i sin tur innebar att han kunde ta mer betalt för sina viner.
Vinet var länge ett endruvsvin på 100% Periquita/Castelao men är numera en blandning även om Periquita/Castelao fortfarande dominerar blandningen. Andelen varierar olika i årgångar men brukar ligga mellan 50-70%. Övriga druvor är Trincadeira och Aragonez(Tempranillo). Det görs också en Periquita Reserva där skillnaden tidigare bara var lite längre lagring på ek, 8 mån istället för 4 för Periquita original. Numera har vinerna bara Castelao/Periquita som gemensam druvsort, Trincadeira och Aragonez har i Reserva bytts ut till de prestigefulla Portvinsdruvorna Touriga Nacional och Touriga Franca.
Det hallonfruktiga Periquita är ett av Portugals mest kända viner. Man tillverkar 3 miljoner liter Periquita original och 1 miljon liter Reserva. Sverige är näst största exportmarknad för Periquita, efter Brasilien. Sverige har varit en viktig marknad för Fonseca länge och Periquita är en trotjänare på systembolagets hyllor sedan 1977. En av Fonsecas senaste inköpta vingårdar har fått namnet Vinha de Suécia. Där odlas enbart Castelao/Periquita.
Det var inte bara Castelao som J M da Fonseca började odla på Setúbalhalvön, av Muscat gjorde han ett sött starkvin, Moscatel de Setubal, som fick medalj på världsutställningen i Paris 1855, samma berömda världsutställning där Bordeaux fick sin Klassificering (som i stora delar gäller än idag).
Ett av deras mest kända Muscatviner, Alambre Moscatel de Setúbal lanseras relativ ”ungt” efter att ha lagrats i 6 år varav minst 18 mån på gamla ekfat men det är ett lagringsdugligt vin p.g.a. sin höga sötma och högre alkoholhalt och det görs även en Alambre Moscatel de Setúbal 20 Anos som får ligga och vila i källaren i 20 år innan det lanseras. Om lagrade Moscatel de Setúbal är drottningen av söta Muscatviner så är Fonsecas Moscatel de Setúbal Roxo drottningarnas drottning. Moscatel Roxo är en väldigt ovanlig druva, en mutation av Muscat med rosa och lila druvor som ger ett mer orange-rött vin än det vanliga, mer gul-orangea från den vanliga Muscatdruvan, Roxo får även en mer komplex doft och smak och längre eftersmak. Alla Fonsecas söta viner på Muscat och Roxo fortifieras, vilket innebär att de efter det att jäsningen avslutats, under en period, tillsätts druvskal för att ge mer färg och smak åt vinet.
Morgan Gillberg, Partners in wine