”Jag har glömt min första kyss men jag minns klart och tydligt när jag fick Rolle Stoltz autograf” -Joakim Thåström-
Jag har också glömt min första kyss men jag minns faktiskt första gången jag drack ett ekologiskt certifierat vin. Jag minns inte året men det var 90-tal och vinet var ett Chateau Pech Latt från Corbières i Languedoc. Minns att jag undrade om det verkligen kunde vara lika gott som ett ”vanligt” vin. Varför skulle vin där man använt bekämpningsmedel smaka bättre frågar sig vän av ordning, men i begynnelsen av eko-certifieringen på vin fanns en hel del sämre producenter som drog nytta av trenden att fler och fler efterfrågade ekologiska varor. Chateau Pech Latt hörde dock inte till dessa utan tog både sin certifiering och sina kvalitetsambitioner på allvar, faktum är att jag gillade vinet så mycket att det under en period blev ett vin som alltid fanns hemma i källaren. Chateau Pech Latt med sina 340 hektar vinrankor som skördas för hand har varit certifierade sedan 1991, de var säkert inte först men de var tidigt ute och att det var ekologiskt odlat stack ut lite på den tiden. Mycket har hänt sedan dess, i systembolagets butikssortiment finns 485 ekologiska viner idag och tillsammans med beställningssortimentet över 1000 olika certifierade viner.
Vad innebär då att ett vin är ekologiskt odlat? Det handlar om tre punkter som alla har med själva vinodlingen att göra. 1. Förbud mot konstgödsel. Naturlig gödsel ex.vis fårdynga får användas. 2. Förbud mot kemisk besprutning av rankorna som tränger in i växten och verkar inifrån. De kemiska substanserna svavel och kopparsulfat får användas i viss omfattning då de sköljs bort av regn eller senare på sköljbord i vinkällaren. 3. Ingen besprutning av ogräs. Man klipper istället ner gräset eller plöjer ner det i jorden som gödning. Sedan finns det andra typer av certifieringar som är mer omfattande och bl.a. reglerar hur avloppsrening i vinkällaren sker, vilka skördemaskiner som används, vingårdsarbetarnas villkor m.m. men det regleras inte av att vinet är ekologiskt. Själva certifierings-processen är ganska omfattande och rigorös vilket inneburit att en del odlare har odlat ekologiskt utan att vara certifierade. Jobbar man i en vingård så handlar det om ens egen arbetsmiljö och kan man undvika gifter så gör man det.
Ibland hör man uttrycken biologisk odling eller organisk odling, vilket är samma sak som den korrekta svenska formen ekologisk. Biologisk eller Biologique är det franska namnet och Organic det engelska, som även används i tyskan. Sedan har vi det det där med Biodynamisk odling. Vad är det? Biodynamisk odling är också ekologisk men med en hel massa andra inslag som från början specificerades av den österrikiske filosofen Rudolf Steiner (1861-1925). Det raljeras en del över biodynamisk odling med uppgifter om att månen måste stå i fas med Jupiter vid skörd och att man ska gräva ner gallblåsor på strategiska platser i vingården för att stärka odlingens kraftfält. Den lite snällare beskrivningen är att man bör återföra så mycket som möjligt till jorden och följa naturens cykler, ex.vis vid vilken tidpunkt man ska skörda och t.o.m. när vinet ska provsmakas. Av någon anledning verkar biodynamisk odling vara betydligt vanligare bland vinodlare än bland andra odlare, även om det förekommer där också. Rosendals trädgård på Djurgården i Stockholm är et exempel. M.Chapoutier, Allegrini och Musella är bara några exempel på fantastiska vinproducenter som bedriver biodynamisk odling.
Sedan har vi naturvinerna som det talas och skrivs om en del om nu på senare tid. Naturvin är ingen certifiering och det finns ingen myndighet som står bakom begreppet, utan det är helt upp till producenten om denne vill kalla sitt vin för naturvin. I grund och botten är det oftast ett ekologiskt eller biodynamiskt vin utan bekämpningsmedel där man gått ett steg längre för att minska yttre påverkan och för att närma sig ursprunget. Man använder sig bara av naturlig jäst, man filtrerar inte vinet, vilket gör vinet grumligt, man har inte i svavel och man använder inte nya ekfat. Om det kommer att bli lika vanligt som ekologiska viner eller om det är en övergående trend återstår att se, utbudet är f.n. ganska dåligt och skepsisen utbredd men där befann sig ju även ekologiska viner för trettio år sedan.
Konventionell odling då, är det helt förkastligt? Tydligen inte. I SvD i slutet av juli, under rubriken, ”Professor sågar ekovin: Det är skit samma” uttalade sig Anna Mårtensson, professor vid SLU om att det var meningslöst att välja ekologiska viner då ex.vis kopparsulfat var tillåtet för att göra vinet mer hållbart och att man istället skulle satsa på österrikiska viner om man ville ha mindre tillsatser i vinet, då Österrike ”har en väldigt hård lagstiftning och superkoll på sin produktion”. Som stor vän av österrikiska viner tappade jag nästan läsplattan. Hur skulle det här sluta? Sveriges vinkonsumtion är ju större än Österrikes hela vinexport. Nu innehöll ju artikeln en del sakfel från hennes sida och sakfel kan lätt leda till felaktiga slutsatser. Kopparsulfat är absolut förbjudet i ekologiskt vin. Förmodligen tänkte hon på svavel men svavel är ett grundämne som kroppen behöver och finns i bland annat kött, fisk, spannmål och österrikiska viner.
Då lyssnar jag hellre på någon som kan det här med vinodling på riktigt. En sådan person är Lars Torstensson som drev vingården Domain Rabiega i Provence under många år, började med ekologisk odling 1990, Blivit utsedd till årets vinmakare i Frankrike och idag jobbar som vinmakare konsult åt ett flertal producenter. Han var tidigt ute och belyste faktafelen i SvD men för att hitta tillbaks till den röda tråden, ekologisk eller konventionell odling…
…Torstensson vill bort från den svart-vita diskussionen om ekologiskt vs konventionellt odlat vin. Alla kan göra bra eller dåliga viner med eller utan certifiering, det avgörande är hur vingården sköts menar han, hur mycket vatten, gödsel, besprutning används, hur rena är druvorna vid skörd. Generellt innebär högintensiv odling(högre avkastning, lägre pris) mer vatten, gödsel och då klasarna blir tätare och skalen tunnare, mer besprutning. Lågintensiv odling innebär mindre skördeuttag och bättre vin men en högre prislapp. ”Alla certifieringar är bra men det avgörande är hur bonden arbetar… det är bättre att köpa lågintensivt odlat vin utan certifiering än ett högintensivt odlat vin med certifiering”
Med det citatet från Lars Torstensson avslutar jag det här inlägget och nästa gång jag köper ett lite dyrare vin från ett lägre skördeuttag så ska jag tänka på att jag gör en insats för miljön.
Morgan Gillberg, Partners in wine